Från sysselsättning till lönearbete, via daglig verksamhet

Aktörer inom det som benämns som daglig verksamhet under LSS har en unik position att vara den trygga bryggan mellan en skyddad miljö och det konkurrensutsatta arbetslivet. Att leva som andra, måste innebära att kunna ha ett lönearbete. Genom att integrera principerna från metoden Supported Employment kan de skapa en rad tydliga insatser och strategier som underlättar övergången från sysselsättning till arbete för personer med autism nivå 1.

När andra insatser brister så blir detta ett sätt in till arbete, på den reguljära arbetsmarknaden. Ett flertalet aktörer har olika program för att stödja de som idag placeras i daglig verksamhet. Nedan så finns några tips som kan vara ett steg på vägen.

Några konkreta steg som går att ta:

1. Individuell kompetenskartläggning och målsättning

• Kompetenskartläggning: Inom den dagliga verksamheten kan man systematiskt identifiera varje individs färdigheter, intressen och styrkor. Detta ger en gedigen grund för att skapa en personlig utvecklingsplan utifrån individens verkliga potential.
  
• Tydliga och realistiska mål: Genom att tillsammans med deltagaren sätta upp korta och långsiktiga mål för övergången till arbetslivet, ökar chanserna att arbetet inte bara blir en engångsinsats utan ett hållbart steg mot ökad självständighet.

2. Jobbcoachning och stödpersoner

• Integrerad jobbcoachning: En central del i Supported Employment är att erbjuda kontinuerligt och personligt stöd. Inom daglig verksamhet kan man integrera arbetskonsulenter som fungerar som länkar mellan individen, arbetsgivaren och andra aktörer i stödprocessen.
  
• Förberedande social träning: Genom regelbundna träningar i kommunikativa och sociala färdigheter i en trygg miljö kan deltagarna öva på att möta arbetslivets krav och utveckla de färdigheter som behövs för att hantera kontakter med kollegor och chefer.

3. Arbetslivsförberedande praktik och “lär genom att göra”

• Praktikinsatser: Daglig verksamhet kan arrangera praktikperioder där individen får pröva på arbetsuppgifter i en verklig arbetsmiljö. Detta fungerar som en bro mellan den skyddade dagliga verksamheten och det öppna arbetslivet.
  
• Stegvis introduktion: Istället för att hoppa direkt in i en helt ny miljö kan man erbjuda simulerade arbetsmoment eller kortare ”jobbtrisselfaser” där deltagaren successivt vänjer sig vid arbetslivet med stöd av en arbetskonsulent.

4. Samverkan med lokala arbetsgivare och nätverksbyggande

• Arbetsgivarmedverkan: Aktörer i daglig verksamhet kan aktivt skapa och underhålla relationer med lokala företag. Genom att informera om de specifika styrkor och behov som personer med autism nivå 1 har, kan man hitta arbetsgivare som är villiga att anpassa sin miljö och erbjuda en inkluderande arbetsplats. Det behöver även finnas en uppsökande verksamhet till företag.
  
• Informations- och nätverksaktiviteter: Genom studiebesök, gemensamma seminarier och nätverksträffar kan både arbetsgivare och deltagare få en bättre förståelse för varandras behov och möjligheter, vilket underlättar en långsiktig integration i arbetslivet.

5. Långsiktig uppföljning och anpassningsbarhet

• Kontinuerlig uppföljning: Efter en eventuell arbetsplatsintroduktion är det avgörande med strukturerade uppföljningar, där insatser och eventuella förändrade behov jämförs med de mål som satts upp.
  
• Flexibla lösningar: Om utmaningar uppstår, exempelvis i form av arbetsrelaterad stress eller sociala svårigheter, ska stödet anpassas snabbt med ytterligare resurser från daglig verksamhet, arbetskonsulent eller andra specialister inom vård och rehabilitering.

Genom att kombinera dessa olika strategier kan aktörer inom daglig verksamhet skapa en helhetsmodell som både förbereder och stödjer individer med autism nivå 1 på vägen mot en meningsfull arbetslivsintegration.

Några av de aktörer som finns är :: Misa – Nytida – AFU

Denna modell bygger på att använda den trygga miljön inom LSS som en plattform för att utveckla både arbetstekniska och sociala färdigheter, samtidigt som den kontinuerliga kontakten med externa aktörer – från arbetskonsulenter till arbetsgivare – säkerställer en långsiktig anpassning till den öppna arbetsmarknaden. Allt för ökad egenmakt och mer inkludering hos företag.

Det finns ett lönebidrag som med fördel kan används för målgruppen, när lönebidrag behövs. Det är lönebidrag för trygghet i anställning.

Relaterat:

Hur skapa inkluderande program inom kompetensutveckling Att gå utanför boxen inom er rekrytering Varför en människa med autism ofta blir uppsagd Vad varje arbetsgivare bör veta om att stödja neurodivergerande talanger